| Publicerad |
| DEL 1 |
|
| s. 29:1 |
På fastigheter anslutna till allmän va-anläggning har
källaröversvämningar inträffat till följd av uppdämning
i det till anläggningen hörande ledningsnätet vid regnväder
som inte varit svårare än vad som var normalt för orten.
Kommunen har ansetts skyldig att svara för uppkomna skador oavsett
om kommunen varit försumlig eller inte.
Beslut
1974-07-30, BVa 27  |
| s. 29:2 |
I samband med ett för orten ovanligt kraftigt regnoväder har
översvämning inträffat i källaren på fastighet
som anslutits till den allmänna va-anläggningen. Fastighetsägarens
yrkande om skadestånd av kommunen på grund av påstådd
försummelse av underhållet av det allmänna avloppsledningsnätet
har ogillats.
Beslut
1975-05-23, BVa 28 |
| s. 29:3 |
I samband med ett för orten ovanligt kraftigt regnväder har
översvämning inträffat i källaren på fastighet
som anslutits till den allmänna va-anläggningen. Fastighetsägarens
yrkande om skadestånd av kommunen på grund av påstådd
bristfällighet i nämnda anläggning har ogillats.
Beslut
1975-08-13, BVa 40
överklagat VÖD dom 1975-11-21, DT 20 |
| DEL 2 |
|
| s. 150 |
Till ett äldre, kombinerat avloppsledningsnät, vilket varit
dimensionerat för att avbörda ett s k tvåårsregn,
har ytterligare fastigheter anslutits. På grund av underlåtenhet
att kontrollera följderna av den ökade belastningen på ledningsnätet
och vidta erforderliga åtgärder har med tillämpning av 1955
års va-lag kommun ansetts skyldig att ersätta översvämningsskador
som därefter uppkommit på en till ledningsnätet ansluten
fastighet.
Beslut
1976-11-10, BVa 44 |
| s. 156 |
Huvudman för allmän va-anläggning har inte ansetts skadeståndsskyldig
när ett tillfälligt stopp i den allmänna avloppsledningen
orsakat översvämningsskador på en ansluten fastighet.
Beslut
1979-03-02, BVa 23 |
| s. 169 |
I samband med en för orten ovanligt kraftig snösmältning
har översvämning inträffat i källaren på en fastighet
som anslutits till den allmänna va-anläggningen. Fastighetsägarens
yrkande om skadestånd av kommunen på grund av påstådd
bristfällighet i anläggningen har ogillats.
Beslut
1978-07-14, BVa 44 |
| DEL 3 |
|
| s. 168 |
Det har ansetts att en allmän avloppsanläggning från dimensioneringssynpunkt
normalt tillgodoser skäliga anspråk på säkerhet i
fall anläggningen har dimensionerats i enlighet med de av Svenska vatten-
och avloppsverksföreningen härom utarbetade anvisningarna. En
fastighetsägares krav på ersättning för översvämningsskador
på grund av påstådd underdimensionering, har således
ogillats när den kombinerade avloppsledningen i fråga varit dimensionerad
för ett femårsregn och det inträffade regnet varit kraftigare
än så.
Beslut
1980-08-15, Bva 63 ,
överklagat VÖD dom 1982-03-16, DT 8, HD dom 1984-10-24, DT 30 |
| s. 187 |
En kommun som vid projekteringen av sin spillvattenanläggning inte
i tillräcklig mån har beaktat riskerna för inflöde
vid högt vattenstånd i havet, har ansetts ersättningsskyldig
för översvämningsskador som orsakats genom ett sådant
inflöde. Skadeståndet har dock jämkats på grund av
fastighetsägarens medvållande bestående i att denne inte
tillsett att avstängningsanordningarna i golvbrunnarna fungerat tillfredsställande.
Beslut
1984-06-20, BVa 44 |
| s. 204 |
Krav på ersättning för översvämningsskador har
ogillats då det översvämmande vattnet inte kommit via den
berörda fastighetens va-anslutning.
Beslut
1982-07-09, BVa 62 |
| DEL 4 |
|
| s. 160 |
Fastighetsägare har drabbats av källaröversvämningar
på grund av uppdämning i kommunens spillvattennät, vilken
orsakats av inflöde av dagvatten via andra fastighetsägares bristfälliga
servisledningar. Kommunen såsom huvudman för den allmänna
va-anläggningen har ansetts skyldig att ersätta uppkomna skador.
Beslut 1985-01-02, BVa 1 ,
överklagat VÖD dom 1986-03-19, DTVa 7 |
| s. 169 |
I en fastighet har källaröversvämning inträffat på
grund av stopp i en självrensande ledning i den allmänna avloppsanläggningen.
Hindret i ledningen har bedömts som resultatet av en längre tids
ansamling av fasta föremål. Kommunens underlåtenhet att
under lång tid kontrollera ledningen har ansetts grunda skyldighet
att ersätta fastighetens ägare för lidna skador.
Beslut 1986-04-01, BVa 65 |
| DEL 5 |
|
| s. 242 |
Att en allmän dagvattenanläggning dimensionerats i enlighet
med de av Svenska vatten- och avloppsverksföreningen meddelade anvisningarna
i VAV P28, ansågs inte vara tillräckligt för att anläggningen
skulle tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Detta
säkerhetskrav ansågs vara avhängigt också av andra
faktorer som påverkar risken för översvämning i ansluten
bebyggelse.
Beslut 1989-12-22, BVa 74 ,
överklagat VÖD dom 1990-07-05, DTVa 9, HD dom 1991-11-05, DT 445 |
| s. 250 |
Allmän avloppsanläggning ansågs inte tillgodose skäliga
anspråk på säkerhet när anslutna bostadsfastigheter
riskerade översvämning inomhus vid regn med mindre intensitet
än tioårsregnet.
Beslut 1993-08-13, BVa 47 |
| s. 269 |
Genom ett brott på en huvudvattenledning trängde vattenmassor
ytledes ett hundratal meter via parkmark och en gångväg in i
bebyggelse och orsakade översvämningsskador där. Fastän
bebyggelsen var ansluten till den allmänna vattenanläggningen,
ansågs skadorna inte uppkomna i va-förhållandet mellan
fastighetsägarna och anläggningens huvudman. Skadeståndsskyldighet
ansågs därför inte kunna åläggas huvudmannen
på va-rättslig grund. – Dessutom fråga om Va-nämndens
behörighet att pröva tvisten.
Beslut 1993-03-25, BVa 15 ,
överklagat VÖD dom 1993-11-23, DTVa 17 – ej prövningstillstånd
i HD |
| s. 274 |
Försäkringsgivare, som ersatt fastighetsägare för
översvämningsskador till följd av bakvatten från allmän
avloppsanläggning, ansågs berättigad att vid Va-nämnden
regressvis föra motsvarande skadeståndsanspråk enligt 29
§ va-lagen mot den kommunala huvudmannen för anläggningen.
– Försäkringsgivaren ansågs därvid ha bevisbördan
för att bakvattnet kom från den allmänna anläggningen.
Kommunen påstod att vattnet trängt in i fastigheten på
annat sätt.
Beslut 1990-01-19, BVa 4 ,
överklagat VÖD dom 1991-04-24, DTVa 9, HD dom 1993-12-28, DT 783 |
| DEL 6 |
|
| s. 176 |
Vid ett kraftigt regn drabbades en fastighet av översvämning
inomhus genom att vatten trycktes in genom grunden från dräneringen.
Då fuktinträngningar även förekommit tidigare och utredningen
visade att fastighetens husgrundsdränering riskerat att sättas
under baktryck av dagvatten redan vid ett tvåårsregn, ansågs
huvudmannen ersättningsskyldig för skador orsakade av fuktinträngningen.
Beslut 1997-11-27, BVa 99 |
| s. 201 |
Vid en källaröversvämning stod en avstängningsbar
golvbrunn öppen eftersom tvättmaskinen var i bruk. Det förhållandet
har inte föranlett att fastighetsägaren har ansetts medvållande
till uppkomna skador för vilka kommunen är ansvarig.
Beslut 1998-05-07, BVa 38 |
| s. 208 |
Materiel från ett brunnslock i gata har fallit ner i en spillvattenledning
och orsakat stopp med åtföljande översvämning. Anläggningen
har ansetts inte uppfylla va-lagens krav på säkerhet.
Beslut 1999-02-10, BVa 10 |
| s. 220 |
Vid ett kraftigt regn drabbades en fastighet av översvämning
inomhus. Kommunen, som inte förmått bevisa att den kombinerade
avloppsledningen kunnat avleda ett tioårsregn utan dämning till
källargolvets nivå, har ålagts att ersätta skadorna
på fastigheten.
Beslut 2000-07-05, BVa 33 |
| s. 225 |
I samband med avbrott i vattenleveransen från allmän va-anläggning
har kranar i en ansluten fastighet lämnats helt öppna. Skador
till följd av översvämning när vattenleveransen återupptogs
har ansetts inte vara en påräknelig följd av brister i informationen
om leveransavbrottet.
Beslut 2000-10-05, BVa 43 |
| DEL 7 |
| |
Va-huvudman har i visst fall ansetts fri från ansvar sedan älvvatten
vid exceptionellt högvatten trängt in i va-nätet och orsakat
källaröversvämning.
Beslut 2002-02-05, BVa 10 |
| s. 207 |
En kommun har ansetts skadeståndsskyldig när renvatten från
en läcka på servislednings allmänna del via marklagren trängt
in genom en byggnads källarväggar.
Beslut 2001-12-04, BVa 51 ,
överklagat MÖD dom 2002-11-28, DM 101 |
| s. 213 |
Ovanligt stora nederbördsmängder har inte befriat en kommun
från skadeståndsskyldighet vid översvämning från
separerad spillvattenledning.
Beslut 2002-10-07, BVa 48 |
| s. 238 |
En huvudman för allmän va-anläggning har befunnits skadeståndsskyldig
för översvämningsskada då denne inte lyckats styrka
sitt påstående att en s.k. lecasten – som ostridigt orsakat
stoppet i avloppsledningen – först i ett sent skede hamnat i
ledningen.
Beslut 2003-06-17, BVa 44 ,
överklagat MÖD dom 2004-02-22, M 5114-03 |
| s. 253 |
En fastighetsägare har inte ansetts berättigad till skadeersättning
när dagvatten i samband med kraftigt regn på grund av felkopplad
spillvattenservis trängde in i bostadsutrymmen, eftersom adekvat orsakssamband
inte förelegat mellan huvudmannens agerande och översvämningsskadorna.
Även fråga om dagvattennätets dimensionering.
Beslut 2003-02-26, BVa 18 , överklagat MÖD dom 2005-06-14, M 2049-03 |
| s. 263 |
Fastighetsägare har tillerkänts ersättning för minskat boendevärde sedan källare översämmats av inträngande avloppsvatten. Fråga även om ersättning motsvarande åldersavdrag som gjorts i försäkringsersättningen.
Beslut 2005-11-04, BVa 59 |
| s. 276 |
En huvudman har, trots återkommande stopp inom loppet av några dygn, inte ansetts skadeståndsskyldig eftersom stoppet i spillvattenledningen som orsakade skadan antogs berott på att ledningsfrämmande föremål tillfälligt stoppat upp flödet.
Beslut 2006-11-27, BVa 50 |
| EJ PUBLICERADE |
|
| |
Huvudman har ansetts ersättningsskyldig för skador orsakade av tredjemans agerande.
Beslut 2007-04-30, BVa 17 Överklagat MÖD dom 2009-09-07, M 4056-07 |
| |
En kommun har inte ansetts uppfylla sina skyldigheter mot brukare av
den allmänna avloppsanläggningen när man, trots uppgift om stopp i den
allmänna delen, antog att stoppet satt i den enskilda servisen och inte agerade
tillräckligt snabbt och inte heller bidrog med erforderlig rådgivning.
Kommunen blev ersättningsskyldig bl.a. för fastighetsägarnas uppgrävningskostnader
på tomtmark.
Beslut 2008-03-26, BVa 20 |
| |
En huvudman för allmän va-anläggning har inte ansetts ersättningsskyldig
för skada när en fastighets källargolv låg betydligt lägre än vad som
lovgivits.
Beslut 2008-12-03; BVa 60 Överklagat MÖD dom 2009-12-21, M 333-09 |
| |
|
